Vad innebär det att vara en god läsare?

Gabriella Sandström
Gabriella Sandström, Språkrådet, Foto: Tommy Lyxell, Språkrådet
Vad är egentligen läskunnighet och läsförmåga? Vad innebär det att vara en god läsare? Är det samma sak i dag som det var för femtio eller tjugo år sedan? Nej, troligen inte. Men exakt vad det innebär är svårt att få någon samlad bild av. Därför behövs mer kunskap om hur vi läser och förstår texter.


Kraven på läsförmåga ökar
Det vi vet är att kraven på läsförmåga hela tiden ökar. I de flesta jobb ingår det att läsa texter och följa instruktioner, både på papper och på skärmar av olika slag. Oftast krävs också förmåga att skriva, exempelvis dokumentera vad man gör eller besvara frågor från kunder. I många arbeten krävs det en mycket hög nivå på läs- och skrivförmågan: man läser texter med komplext innehåll, analyserar och sammanställer information och skriver rapporter och pm.

Men också i privatlivet behöver vi kunna läsa och skriva. För att ta tillvara våra rättigheter som medborgare och konsumenter, ta del av nyheter, kommunicera med barnens skola och om deras fritidsaktiviteter och hålla kontakt med vänner och släktingar. Dessutom behöver vi kommunicera med alla tekniska prylar i vår omgivning. Än så länge mest i skrift, men mer och mer av kommunikationen sker med rösten. 


Många hamnar utanför
De allt högre kraven på läs- och skrivförmåga hindrar många människor från att fullt ut kunna ta del av samhällslivet. Tekniken kan förstås underlätta på många sätt, men den snabba utvecklingen gör också att många hamnar utanför, antingen för att de inte tillgång till datorer och smarta telefoner eller för att de inte kan hantera tekniken.

Vad vet vi då om läskunnighet och förmåga att använda texter? I den stora internationella undersökningen PIAAC från 2013 testades tre färdigheter hos vuxna: förmågan att läsa, förmågan att räkna och förmågan att lösa problem med hjälp av dator.

I den svenska rapporten om undersökningen beskrevs läsfärdighet så här: ”Läsfärdighet definieras som förmågan att förstå, värdera och använda skriven text för att delta i samhället, nå sina mål och utveckla sina kunskaper. Läsfärdigheter omfattar ett brett spektrum av kompetens från att kunna läsa enkla ord och meningar till att förstå, tolka och analysera komplexa texter.”


Mer än 40 procent av svenskarna räknas inte som goda läsare
Sverige placerade sig ganska bra i den internationella jämförelsen. Vi hamnade i toppen när det gällde problemlösning med hjälp av dator. I läsning hamnade vi på femte plats efter länder som Japan och Finland.

58 procent av de vuxna svenskarna hamnade på nivå 3 eller högre, vilket krävs för att man ska räknas som god läsare. (Den högsta nivån är 5.) Det innebär att hela 42 procent av den vuxna befolkningen inte når upp till den nivån. På nivå 3 ska man exempelvis klara av att söka efter information i en lång och komplex text, kunna tolka innehållet och dra slutsatser. Drygt 13 procent av de vuxna svenskarna hamnade på nivå 1 eller lägre i läsfärdighet, vilket innebär att de har stora lässvårigheter.


Vi läser annorlunda på skärm än på papper
Förutom sådana här tester behövs det också mer kunskap om hur vi läser och förstår texter. Flera undersökningar både i Sverige och utomlands visar att vi läser snabbare på skärm men förstår texten sämre och ytligare än när vi läser på papper.

I en undersökning fick universitetsstudenter läsa en text och svara på frågor efteråt. En del testpersoner läste texten på papper och andra på skärm. Det visade sig att de kunde återge kärnan i en text lika bra oavsett format. Däremot kunde de testpersoner som läst texten på papper återge fler huvudpoänger i texten. De mindes fler delar av texten och kunde koppla ihop dem bättre och därmed få en djupare läsförståelse.

Vi får svårare att läsa och förstå längre texter. Ett annat resultat är att vi skumläser allt mer och letar mer efter information. Vi överskattar dessutom vår förståelse när vi läser på skärm – vi tror alltså att vi förstår bättre än vi gör!


Att kunna läsa betyder olika saker i olika sammanhang
Läskunnighet betyder förmodligen helt olika saker beroende på vad man arbetar med och vad det är för texter man behöver läsa och använda. Även sammanhanget och formatet har betydelse. Och vem vet vilka förmågor som kommer att behövas i framtidens ännu mer digitaliserade arbetsliv?

En insikt är att man behöver träna och utveckla läsförmågan hela livet. Det räcker inte med de kunskaper och färdigheter som vi fått i skolan, utan vi måste fortsätta att lära oss som vuxna också. Därför måste också arbetslivet stötta människor att fortsätta utvecklas som läsare.


Text: Gabriella Sandström, Språkrådet

 

Källor:

Statistiska centralbyrån (2013), rapport 2013:2 ”Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter” https://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0546_2013A01_BR_00_A40BR1302.pdf

Skolverket (2018), artikeln ”Tryckta texter ger bättre läsförståelse” https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/tryckta-texter-ger-battre-lasforstaelse

NRK (2018), artikeln ”Ny forskning: Leseferdighetene svekkes av å lese på skjerm” https://www.nrk.no/rogaland/ny-forskning_-leseferdighetene-svekkes-av-a-lese-pa-skjerm-1.1423158

 

 

Ämnen: Share