Lättlästa texter inte alltid lätta

Bilden föreställer en ung vuxen man och hans mamma. De sitter utomhus på en varsin stol, framför en vägg av panel som är målad med falu rödfärg.
Kristian Isberg och hans mamma Kristina Isberg. Bild: privat.
Lättlästa skolböcker kräver ofta bättre förförståelse än vanliga skolböcker. Den erfarenheten har Kristina Isberg och hennes son Kristian Isberg.

Jag skriver utifrån egen erfarenhet. Texten handlar om läromedel som passerat under min som Kristians skolgång och om hans läsförståelse som vuxen. Kristian har en språkstörning. 

Det finns en övertro på att om en text är kort/avskalad så blir den lättläst, men så är det inte alltid. En hel del av de lättlästa läromedel som skolan använder förutsätter att eleven har större förkunskap jämfört med de elever som har en ”vanlig” bok. Meningarna är uppradade utan ledtrådar och det blir svårt att förstå hur saker hänger ihop. När det kommer ord som inte finns i ordförrådet blir texten fortfarande obegriplig. Meningarna är förvisso korta men när det inte finns ”jämförelser” och ord som "därför att", "för att", "ledde till", "eftersom" och så vidare, så krävs en förförståelse för att texten skall bli begriplig. Det behövs orsakssamband och praktiska exempel.

En text med ”specifika” ord som till exempel ämnesord i läromedel eller fackuttryck på ”internet” då krävs en förklaring. Det kan till exempel vara i form av en faktaruta under texten. Även helt vanliga ord kan saknas i Kristians ordförråd. Det finns ett högt samband mellan ordförråd och läsförståelse. Vid skolstart kan språkstarka barns ordförråd vara så stort som 20000 ord, medan språksvaga barns ordförråd kan vara så litet som 5000 ord (Frost Lundberg) Ord och begreppsförrådet påverkar hela vår tillvaro eftersom det krävs 50000 ord i ordförrådet för att förstå tidningstexter och att förstå en nyhetssändning.

Bilder är viktig som komplement till texter och Kristian saknade bilder i skolans böcker när han kom upp i mellanstadiet. Det finns också en fara med bilder. Ett exempel var då en lärare verkligen tog till sig tipset om bilder, men inte förstod att lagom är bäst. Ämnet var kost, inlagt i texten fanns en blandning av bananer, äpplen, tabeller och diagram. Allt gav ett förvirrat intryck som blev svår att förstå. 

Kristian har alltid gillat ”berättande” texter och han har mycket lättare att förstå när författaren använder den tekniken. Boken "Pojken och Tigern" är ett bra exempel. Den boken har vi läst flera gånger. I boken finns dialoger och det finns även situationer där pojken i berättelsen tänker högt, som till exempel när katten rymmer ur bilen: "Allting är mitt fel, det var jag som vevade ner rutan, tänkte pojken."

Sammansatta ord är svåra för Kristian, exempelvis när det skrivs igenkänna istället för känna igen, prisjämförelse och så vidare. I Kristians språkstörning ingår pragmatiska svårigheter och han har svårt att ”läsa mellan raderna” och jag har ett exempel på en kort text som jag ”testade” på honom för fyra eller fem år sedan.

Texten var: "Johan gick i sakta mak till stationen. Den var alldeles tom. Han började ana oråd. När han sprang ut på perrongen kunde han fortfarande höra det svaga dunket i rälsen."

Kristian förstår att Johan är på väg till stationen och att där var tomt, men sen frågar han om de menar öråd (oråd)?. Han har ju sett Robinsson på TV!! Sista meningen kan han inte tolka, han tappar tråden och när jag säger att Johan missade tåget så säger Kristian: "varför skriver dom inte det då !!!"

Många som behöver lättlästa texter har pragmatiska svårigheter, tolkar bokstavligt och har svårt att förstå det underförstådda.

Kristina Isberg, förälder till Kristian 

Ämnen: