Läsaren avgör vad som går att förstå

Som skribent är det ibland svårt att veta om man förklarat något tillräckligt bra. Man behöver en läsare för att veta det. 

Kan vi verkligen skriva om alla ämnen på lätt svenska? 
Är det inte risk för att det blir fel? 

Den frågan får vi ibland. 
Då är det frestande att citera Albert Einstein. 

– Förklara allting så enkelt som möjligt. Men inte enklare, ska han sagt. 

I det svaret kan vi ana ett nej. Det går inte att skriva lätt om allting.
Jag håller med honom.
Alla förklaringar kan inte bli hur lätta som helst. Då blir de fel. 

Men jag tycker inte att det är ett skäl att låta bli att skriva om de svåra sakerna.
Viktiga saker måste vi berätta om.
Vi får acceptera att vi inte kan förklara alt.
Det är bättre än att inte skriva alls. 

Men nästan allt går att skriva på ett begripligt sätt.
Det kan dock kräva mer arbete. 

– Om du inte kan förklara något enkelt så har du inte
förstått det tillräckligt bra, lär Albert Einstein också ha sagt. 

Visst ligger det en sanning i det.
För att beskriva något på ett lätt sätt måste man verkligen förstå vad det handlar om.
Annars vet man inte vad som kan förenklas.
Vad som måste vara med och vad som kan tas bort. 

Som skribent är det ibland svårt att veta om man förklarat något tillräckligt bra.
Man behöver en läsare för att veta det.
En bra läsare säger till när något är oklart.
För att en text ska bli lätt och bra måste flera personer läsa den innan publicering.
Det är först då fel och svagheter upptäcks. 

Albert Einstein gillade lättläst.
Han ville att människor skulle förstå hans forskning.
Därför gjorde han en lättläst version av sin första relativitetsteori.
Den blev inte helt lyckad. Visserligen mycket enklare än originalet.
Men en vanlig läsare stupar efter några sidor. 

Ändå gjorde Albert Einstein så mycket rätt.
Han skaffade en läsare som inte var utbildad i fysik.
Hon skulle godkänna allt han skrev.
Tyvärr valde han en ung släkting till uppgiften.
Den unge släktingen vågade aldrig säga till farbror Albert att hon inte förstod.
Och därför blev boken som den blev. 

Det är något alla som skriver kan lära sig av.
Ja-sägare gör inte världen lättare. 

Text: Bengt Fredriksson, tidningen 8 Sidor 

Dela texten: