Falska nyheter och demokrati

Fotot visar en svartvit bild av Linda Bergfeldt. Foto: Anders Åkerblom
”Hur säkerställer vi att den som har svårt att förstå en text får information som är korrekt? Vem står upp för demokratin?” Det frågar sig Linda Bergfeldt från Afasiförbundet i veckans blogg.

Det är frågor som jag har ställt mig många gånger och som fick ny aktualitet när en medlem med afasi hörde av sig och var upprörd över ”fakta” som hen läst på ett par webbplatser. Webbplatser där det är fritt att skriva sin radikala åsikt och där ingen granskar fakta eller ger mothugg.

Debattklimatet i 2018 års valrörelse i Sverige har varit så pass hårt att Svenska Amnesty har gått ut med ett upprop. De skriver: ”En retorik som värderar människor efter hudfärg, etnicitet eller religion får #inteminröst”. Vi som är verksamma i funktionsrättsrörelsen skulle vilja lägga till ”eller funktionsnedsättning”. Och det finns fler tillägg att göra.

För faktum är att debatten även varit hård kring exempelvis frågor som LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och om skolfrågor som rör elever med funktionsnedsättning. Det har plötsligt varit okej att ge uttryck för att skolor ska rensa bort störande elever, de ska gå i särskild skola. Det har varit okej att ge uttryck för att samhället endast ska bekosta livsviktiga insatser inom LSS. Dit räknas inte nödvändigtvis att arbeta, att ha ett socialt liv och en fritid. Att det handlar om mänskliga rättigheter har totalt glömts bort i debatten. 

Hur ska den som inte själv lever med en funktionsnedsättning förstå dessa frågor? Att en elev med funktionsnedsättning som stör kanske gör det för att hen inte har fått rätt stöd i skolan? Och kanske vill eleven få möjlighet att gå kvar på sin skola? Det kan vara svårt att inse att den kontaktperson som inte längre beviljas enligt LSS, var väldigt viktig för en person med afasi eftersom alla vänner har slutat att höra av sig?

Precis likadant är det ju med andra fakta och perspektiv som en person inte känner till och är insatt i. Det kan vara svårt att förstå både den enskildes perspektiv och att granska fakta. Det krävs möten och samtal med människor som kan delge sin erfarenhet, och ibland även egna upplevelser, för att förstå något. Det krävs begriplighet och en öppen redovisning av hur fakta har tagits fram och vad de grundar sig på.

Hur ska den som röstar och har svårt att läsa, skriva och förstå text kunna granska och ifrågasätta fakta och nyheter? Ja, det är helt vitalt och livsviktigt i en demokrati. När politiska kampanjer drivs i sociala medier måste även sociala medier granskas och vara lättlästa. Där falska fakta finns måste fakta och motbilder finnas. Om vi vill fortsätta att leva i en demokrati. Om vi tror på mänskliga rättigheter. Om vi tror på alla människors lika värde. Och det gör vi i funktionsrättsrörelsen. Det är precis det vi jobbar för.

Text: Linda Bergfeldt, Afasiförbundet

Ämnen:

Länkar

Svenska Amnesty #inteminröst