Bilder och struktur kan väcka Annas läslust

Bilden: En leende Anna Båve med hatt och långt hår i hästsvans.
Anna Båve Schultz väljer ofta bort texter med för många svarta krumelurer på för många rader.

 

Bilder och struktur kan väcka Annas läslust

Böcker, människors hjälp och egen nyfikenhet har gjort Anna till läsare trots en grav språkstörning och dyslexi. För att hon ska orka läsa behöver hon hjälpmedel, men också tydliga mellanrubriker och möjlighet att anpassa utseendet på texten är till stor hjälp. Så här skriver hon om sin läsning:

När jag och en lärare hade testat min avkodningsförmåga med hjälp av Rydaholmsmetoden, tittade läraren upp på mig och sa med imponerad röst: ”Anna, för att ha de här svårigheterna som du brottas med så är du en läsande person.”  Läraren visste om min grava språkstörning och min dyslexi.

Varför läser jag?
Jag kan tyvärr inte ge ett rakt svar eftersom det inte finns något, det finns fler. Däremot kan jag berätta kortfattat om min läsning.

1. Miljön: 
Jag har vuxit upp i bostäder där det har stått bokhylla efter bokhylla, fyllda med böcker. Där en syster har haft näsan i någon bok sittandes, gåendes, ätandes och så vidare.

2. Människor som gett mig av sin tid för att hjälpa mig: 
Min farmor och jag lästränade tillsammans, först ut med tidningen Bamse. Även min morfars bror tränade lite med mig när vi sågs. En gång gick jag till min dåvarande lärare och sa något i stil med –”Jag vill lästräna!” Väldigt bestämt. Självklart tränade jag också med föräldrarna och andra hjälpsamma personer. Jag lånade även talbok efter talbok på biblioteken för att träna själv.

3. Nyfikenhet: 
Jag är nyfiken på att se vad texten kan lära mig och fylla på i hjärnans ordförråd. Jag kan även ta och försvinna in i en annan tid och ett annat rum, medan verkligheten bleknar bort.

Texter då jag vill använda mig av hjälpmedel
När all text bara är svarta krumelurer på löpande rader, så bjuder det inte in till läslust för min del. Sådana texter väljer jag oftast bort, om jag inte har något typ av hjälpmedel. Hjälpmedel som till exempel: Talsyntes, ScreenRuler (som kan hjälpa till att dela av texten), ett papper (att lägga på till exempel en tidning) eller pekfingret.

Ibland tror jag att innehållet kommer att vara så intressant, att jag envist försöker mig på texten i alla fall. Men efteråt har jag noll energi kvar för att göra något annat och känner mig tung i huvudet.

När texten innehåller något spännande och den finns på en webbsida som har inbyggd talsyntes, så finns det en chans att jag läser den med talsyntesen, om dagsformen är på topp (Jag är pigg och energisk). Jag tar mig lättare genom texten med hjälp av talsyntesen och förstår vad texten vill berätta för mig.

Hur blir krumelurerna något kul?
Krumelurerna blir intressanta tillsammans med bilder, stycken och punkter. Men även utseendet på texten är viktigt, som till exempel:  kontraster, färger och teckensnitt. Det bästa är när man själv kan anpassa texten efter sin egen dagsform (sitt mående). Vissa webbsidor har redan tänkt på det, som till exempel: den gamla versionen av Swedbank med sina vita krumelurer mot blå bakgrund.

Vad ger läslust (funkar bra, utan hjälpmedel)?
Jag gillar texter som är uppdelade i stycken som har en rubrik ovanför i fetstil som förklarar innehållet. Jag kan då lättare mellanlanda och fundera över om jag förstår vad jag nyss läste. Då kan jag också ta en liten paus för att hämta energi och kan sen stolt fortsätta resan genom texten.

Text: Anna Båve Schultz

 

Ämnen: