Att vilja men inte kunna vara självständig

Fotografi av en medelålders kvinna med brunt hår och glasögon. Foto: Britt-Marie Sedvall rs
Att leva med språkstörning eller afasi och kunna vara delaktig i alla områden i samhället som alla andra är inte helt enkelt. Att kunna rösta, ta körkort och söka jobb. Hur ska man kunna vara självständig när texter och information i olika sammanhang är svåra att förstå?

I höst har vi haft val till riksdag, kommun och landsting/regioner. Många med medfödd språkstörning, afasi eller andra kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har troligen behövt hjälp med att rösta. Hjälp med att hitta rätt bland alla röstsedlar och att skilja på vilka som gäller för riksdag respektive kommun och landsting/regioner. En del vallokaler kanske hade tydliga texter med bildstöd om hur röstningen skulle gå till. Men långt ifrån alla.

”Språkstörningstolk”
En förälder berättar att hon ofta måste vara ”språkstörningstolk” till sin vuxne son som har en grav språkstörning. Han vill kunna förstå själv och inte behöva be om hjälp. Men när han skulle förtidsrösta för första gången behövde han hjälp för att det skulle vara möjligt. Informationen om hur röstningen skulle gå till bestod av långa och svåra texter.
Det skulle behövas en tydlig förklaring kring hur hela röstningsproceduren går till. Med de olika stegen beskrivna med bilder för att det ska fungera. Men det fanns det inte.
Det fanns heller inga bilder på hur en ska lägga ner röstsedlarna i kuverten. Något som hade behövts inne vid skärmen för att helt självständigt kunna rösta. Motivation kan vara en magisk kraft. Men när texter inte går att förstå skapar de istället en känsla av utanförskap.

Vallokaler, texter och webbplatser är inte tillgängliga
Vill partierna ens ha röster från alla som får rösta? Det kan jag undra när det ser ut som det faktiskt gör. Texterna och utformningen av partiernas webbplatser och broschyrer är inte lätta att läsa och förstå för någon som har en språkstörning eller afasi.
Varje valår granskar företaget Funka tillgängligheten på de politiska partiernas webbplatser. Trots de riktlinjer som finns visar undersökningen att tillgängligheten inte blir bättre och att tillgängligheten för personer med kognitiva nedsättningar till och med försämrats ordentligt jämfört med tidigare års undersökningar.
Myndigheten för delaktighet, MFD, har inventerat tillgängligheten i 103 vallokaler och 88 lokaler med förtidsröstning. Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att förbättra innan alla medborgare har lika möjlighet att rösta. Bristerna handlar mest om fysisk otillgänglighet, men även kognitiva brister som att skyltar är svåra att upptäcka och förstå. Webbtillgänglighetsdirektivet som blev svensk lag i september, medför att myndigheters webbplatser kommer att bli mer tillgängliga. Men de ändringar som enligt lagen måste göras är inte tillräckliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Lyssna till personer med egen erfarenhet
Hur svårt kan det vara att göra texter begripliga för alla? Ganska svårt, eller rättare sagt mycket svårt, verkar det som om man tittar på hur lite som har gjorts hittills. Det är hög tid att lyssna till de som har egen erfarenhet av vad det är som gör texter svåra att läsa och förstå. Projektet Begriplig text var med i Almedalen med personer som kan förmedla vad som gör texter begripliga.
Vi måste bli bättre på att sprida kunskap om det vi redan vet, för att fler ska kunna läsa och förstå information, nyheter och böcker. Läsningen blir lättare för de flesta om en text till exempel innehåller punktlistor, sammanfattningar och har en luftig layout. Förkortningar ska skrivas ut, avstavningar och långa krångliga ord undvikas.
Det som fungerar bra för personer med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar som språkstörning och afasi fungerar också bra för många andra.

Text: Lisa Gunnarsdotter, Afasiförbundet

Ämnen: Share